En stor liten bil

Clio introducerades 1991 som efterträdare till Renault 5. En ny generation Clio kom hösten 1998, med en facelift under 2001. En ny modell börjar säljas senare under 2006. Som generation II finns Clio med en rad olika motorer.

Basversionen är på 1,2 liter och har 58 hk eller senare 75 hk. 1,4-litersmotorn har 75 hk (98 hk i 16V-utförande). Clio finns också med 1,6-liters motorer på 92 hk eller 107 hk. Clio Sport kom under 2000 med 169 hk. Även en V6-variant med mittmotor har funnits men bara ett fåtal exemplar har letat sig hit.

Clio är trevlig att köra, med välbalanserad väghållning och snabb styrning. Motorn med 75 hk ger hyfsade prestanda. Men något fartvidunder är det inte fråga om. Sikten är bra, utom snett bakåt vid fickparkeringar. Då skymmer bakstolpen närsikten bakåt. Däremot är styrningen väldigt lätt vid fickparkeringar, tack vare bra servoverkan.

Förarmiljön känns ovanligt vuxen för att tillhöra en småbil. Instrumenten och reglagen är tydliga och förarstolen är skapligt bekväm. I Vi Bilägares bullertest från 2003 avslöjades dock Clio som en riktig bullerburk.

Sämre komfort är det givetvis i baksätet, som är trångt liksom i de flesta småbilar. Tre mindre personer kan få plats om kraven på komfort inte är så höga. Trepunktsbälte på samtliga platser samt höj- och sänkbara nackskydd i baksätet ger plus i kanten. Bagageutrymmet är litet, men ändå något större än hos vissa konkurrenter.

Clioägarna är missnöjda med bilens utrymmen och krocksäkerhet, men nöjda med bränsleförbrukningen. Clio I fick bara en tvåa i krockbetyg av EuroNCAP. Men säkerheten har förbättrats , Clio II fick fyra stjärnor, när den krocktestades 2000. I verkliga olyckor ger dock Folksam underkänt betyg.

Första Clio-generationen var ingen fullträff kvalitetsmässigt. Årsmodellerna före 1999 får många anmärkningar i besiktningen på bromsrör och bromsar. Clio II är dock klart förbättrad på dessa punkter. Däremot får Clio II ofta anmärkningar för glapp i spindel- och styrleder. Det har dock rättats till på nyare bilar, tack vare bättre gummidamasker som gör att fettet inte försvinner i förtid.

Trasiga tändspolar är ett vanligt fel, då går bilen bara på tre cylindrar. En emissionsgaranti på 8000 mil eller 5 år gör att en del ägare slipper betala för felet. Annars kostar det cirka 2 000 kr per tändspole.

Trasiga topplocksackningar har också förekommit. Felet upptäcks genom oljeläckage främst vid grenröret och kan kosta uppåt 10 000 kr att laga. Läckande ventilkåpspackning är billigare, kostar knappt en tusenlapp. Kamremshaverier är inte vanliga, men kolla ändå när remmen är bytt. Annars riskerar du dyra motorhaverier om remmen kuggar över. Tänk på att remmen slits både av miltal och år och bör bytas efter rekommenderat intervall, vid 12000 mil. Avgassystemet håller ganska kort tid och kan behöva bytas redan efter något år.

Många nyare bilar drabbas av elektronikproblem, så även Clio. Ofta rör det sig om kablagefel eller glappande kontaktstycken, vilket kostar 2000–3000 kr att laga. Fjärrsändare som lägger av och sätter startspärren ur funktion är också förekommande. Det kan också vara fel på antennringen som känner av nycklarna. Trasiga fläktmotorer eller fläktmotstånd har drabbat en del Clio. Ett fel som kan vara dyrt är om sätesvärmen går sönder. På vissa årsmodeller måste man byta både klädsel och dyna.

Rostskyddets effektivitet är inte jämförbart med övriga Renault-modeller som var några år tidigare ute med det nya programmet. Först med Clio III blev det riktigt bra. Rostfällor finns bland annat i motorhuvens framkant. Bakskärmarnas kanter sitter illa till för angrepp. På äldre Clio finns rosten oftast på dörrar och skärmkanter.