Blandad kompott

Renault Espace och Chrysler Voyager fightas om att vara den första moderna familjebussen. Båda kom i sina första utföranden redan 1984. Dagens generation av Espace är den den tredje och såg sitt ljus 2003. Precis som värsta konkurrenten Chrysler Voyager finns Espace i två versioner, en normallång och en förlängd, kallad Grand.

Den vanligaste motorn i Espace är på en tvåliters bensinturbo på 165 hk. Toppmodellen har en V6:a på 3,5 liter och 241 hk. Dieselalternativen är på 2,2 liter och 150 hk eller från 2006 och framåt tvålitersmotorer på 140 hk eller 175 hk.

Vägegenskaperna är trygga och Espace klarar en undanmanöver utan problem. Antisladdsystem är standard. Fjädringskomforten är mycket bra och bilen rullar både mjukt och tyst på vägen. Styrningen är förvånande direkt. Däremot är sikten dålig, speciellt närsikten framåt. Breda stolpar och tvärt sluttande motorhuv är förklaringen. Backspeglarna är också onödigt små.

Förarmiljön är ganska tillkrånglad, med centralt placerade digitala instrument. Det är svårt att hitta rätt bland reglagen också. Men komforten i framsätet är högklassig.

Baksätet består av tre stolar som går att skjuta i längsled eller plocka ur helt. Det finns även två extrastolar längst bak, vilket gör Espace sjusitsig. Även dessa går att plocka ut. Utrymmet längst bak är trångt, men det vanliga baksätet är bekvämt.

Med sju sittplatser blir bagageutrymmet inte särskilt stort. Avsevärt större blir lastutrymmet om extrastolarna är borttagna. Att montera i och ur stolarna är en ganska komplicerad procedur.

Säkerhetstänkandet är mycket bra, Espace är en av de bilar som klarat sig bäst i Euro NCAP:s krocktest och det betyder fem stjärnor.

Lika bra går det inte hos Bilprovningen. Espace får ovanligt många anmärkningar på besiktningen, totalt underkändes mer än hälften av alla Espace år 2009. Glapp i styrleder är vanligt, var fjärde exemplar fick anmärkning på just det. Glapp i spindelleder är också vanligare än genomsnittet.

Strålkastare och lampor får också många anmärkningar. Många Espace är automatväxlade och ägarna använder ofta p-läget på automatlådan istället för parkeringsbromsen. Det gör att bromsarna börjar kärva ihop på sikt. På de första årsmodellerna har bromsskivorna blivit skeva, vilket upptäcks genom vibrationer när man bromsar.

En del krånglande elektronik har också noterats, som exempelvis fel på lås, startfunktion och spökande varningslampor. Fel på spjällmotorerna till luftkonditioneringen har också drabbat ägarna. Skenorna till stolarna i baksätet kan strula på vissa exemplar, det avhjälps med en uppsmörjning.
Rostskyddet håller högsta klass. Bottenplattans skarvar är bra tätade, slitskyddet är överlag bra, med undantag för några kala fläckar bakom bakaxeln. Framskärmar och baklucka är i plast, liksom bränsletanken och kan alltså inte rosta.

Andrahandsvärdet är inte speciellt högt, Espace har inte slagit i Sverige. Det gör att prutmånen är ganska god, speciellt på bilar utanför märkeshandeln.