Flex med tre smaker

I mitten av 1990-talet visade Volkswagen tillsammans med Seat och Ford ett upp till sjusitsigt mellanting mellan stor kombi och minibuss. Modellerna fick namnen Sharan, Alhambra respektive Galaxy och är snarlika. Endast märkesemblem, utrustningsalternativ och motorer skiljer bilarna åt. Bästsäljare av dessa blev Volkswagen Sharan och det är också den som värderas högst på begagnatmarknaden.

Motoralternativen är flera, en tvåliters motor på 115 hk är vanligast på de äldre modellerna. En motor som ägarna ofta tycker är både svag och bränsletörstig. På nyare Sharan är 1,8-liters turbomotor på 150 hästkrafter vanligare. Även en dieselmotor och en V6-motor finns att tillgå.

Seat finns med samma motorprogram men Ford Galaxy har en 2,3 liters fyra på 146 hk istället för turbomotorn. Sharan med syskon är körmässigt lik en personbil, den är både lättkörd och trygg på vägen. Den höga sittpositionen är i de allra flesta fall behaglig, men sikten för fickparkeringar är direkt dålig. Föraren har svårt att se var fronten slutar.

Med sju sittplatser sväljer inte Sharan några mängder bagage. Men med två stolar borttagna blir utrymmet genast större. Flexibiliteten att kunna lyfta ut stolar efter behov är det som gett namnet till modellsegmentet flexbilklassen. Lyfter man bort även baksätet, blir lastutrymmet gigantiskt och sväljer betydligt mera gods än en vanlig kombibil.

Många barn uppskattar sittpositionen i familjebussarna, de har lättare att se ut. Men riktigt barnvänlig är inte Sharan. Trepunktsbälte på mittplatsen bak saknades de första åren och infördes först på bilar tillverkade från senhösten 2000.

Sharan fick det medelmåttiga betyget tre stjärnor i Euro NCAP:s krocktest. Men enligt Folksams krocksäkerhetsstatistik är den minst 15 procent bättre än medelbilen.

Driftsäkerheten är många ägare missnöjda med. VW-koncernen hade länge problem med serviceorganisationen och det har satt djupa spår.

Nästan varannan Sharan från 2005 underkändes, mest beroende på bristfälliga ljus och lyktor. Galaxy och Alhambra visar samma tendenser men bensinarna ligger något bättre till. Glappa styrleder är också ett vanligat fel enligt de verkstäder vi talat med, här prickas mest årsmodellerna 96-01.

Glapp i bussningarna på ett krängningshämmarstag är också ett vanligt fel. Det märks lättast om det slamrar i framvagnen, ett svagt dunkande läte. Oftast handlar det om bilar som är fem-sex år gamla som rullat 12 000 mil eller längre.

På många bilar är både styrleder och krängningshämmarstag bytta. Är du spekulant på en Sharan bör du undersöka med verkstaden om detta är åtgärdat på just ditt köpobjekt.

Läckande luftkonditioneringsanläggningar har drabbat några nyare bilar, något som ofta åtgärdats på garantin. Bilprovningen har också haft många anmärkningar på bilbälten, detta beror i allmänhet på att ägarna inte haft med sig samtliga stolar till besiktningen.

Läckage är vanligt, både från motor, växellåda och styrservopump kan det sippra. Kärvande dörrlås förekommer också.