Pass upp för rost

Till Sverige kom Nissan Maxima 1990 som en stor sedanbil med mycket lyxutrustning. Nästa generation kom 1995, som då kallades Maxima QX. En helt ny Maxima med större V6-motor introducerades därefter år 2000 och med en smärre facelift under 2003. År 2005 upphörde försäljningen av Maxima i Sverige.

Den vanligaste motorn från år 2000 är en treliters V6:a på 200 hk. En enklare tvåliters V6 finns också, men den är betydligt mer ovanlig. Treväxlad automatlåda med överväxel är standard på de senare versionerna. Tidigare fanns också bilen med manuell femväxlad låda. Trelitersmotorn är stark och gör bilen mycket kvick vid omkörningar.

Vägegenskaperna är bra, Maxima rullar stadigt på vägen och trivs lika bra på kurviga småvägar som på motorvägen. Något antisladdsystem finns dock inte på bilen, vilket avslöjar en åldrad konstruktion. Det höga akterpartiet gör att sikten bakåt vid backmanöver inte är särskilt god.

Förarmiljön är i stort sett tydlig och funktionell, men de projicerade instrumenten kan vara svåra att avläsa i starkt solljus. I mörkerkörning lyser de däremot tydligt. Framstolarna ger skön komfort och baksätet är rymligt och bekvämt, i alla fall på ytterplatserna. Mittplatsen ger inte samma komfort. En finess är handtag på framstolarnas ryggstöd, vilket underlättar in- och ursteg till baksätet. Bagageutrymmet är normalrymligt för storleksklassen.

Maximaägarna har varit nöjda överlag med sina bilar, frånsett kritik mot bagageutrymmet på äldre modeller. Maxima är inte krocktestad av Euro NCAP och saknas också i Folksams krockstatistik. Säkerhetsutrustningen är medelbra, här saknas sidokrockgardiner. Däremot har bilen pisksnärtskydd i framstolarna.

Besiktningen klarar Maxima ungefär som medelbilen. Glapp i spindelleder förekommer främst på äldre exemplar från 90-talet. Slitna bromsar är något som också ger anmärkningar i besiktningen, liksom bristfälliga strålkastare.

Motorn brukar hålla bra, men håll ändå ett öga på oljeförbrukningen. Maxima har ingen kamrem, utan kamkedja som normalt sett inte behöver bytas under bilens livslängd. Det är ett plus med tanke på servicekostnaderna. Lyssna ändå efter onormalt rassel från kedjan. Att byta kamkedja är ofta mycket dyrt.

På äldre Maxima har automatlådan havererat på en del bilar. Det är ett dyrbart fel, som är svårt att förutse. Vissa automatlådor håller bra, andra går sönder ovanligt tidigt. Det vanligaste felet på Maxima gäller rostskyddet eller snarare bristen på sådant. I Vi Bilägares rostskyddstest från 2000 gav vi lägsta tänkbara betyg, en etta. Nästan alla klassiska rostfällor finns, plåttank, skarvade sparklådor, inga innerskärmar bak och mängder av skarvar i bottenplatta och balkar. Rostskyddet är otillräckligt från fabrik för svenska förhållanden. En ordentlig genomgång av en rostskyddsfirma före köp är en god idé om du är spekulant.

Maxima har inte blivit någon storsäljare i Sverige och andrahandsvärdet är svagt. Stora sedaner med bränsletörstiga V6-motorer och utan statusklingande namn brukar vara riktigt billiga som begagnade. Här finns prutlägen och fyndchansen är stor.