Bensinsnål i bilköer

En upplysande dekal om Eco och hybridsystem på bakrutan var allt som till det yttre avslöjade att Toyota hade något extra på gång. Den knubbiga bilen med de alldagliga linjerna smälte in i miljön som vilken småbil som helst. Något designpris var Toyota inte heller ute efter.

Det var på så vis som första generationens Toyota Prius presenterades i Sverige hösten 2000. Vi Bilägares testchaufförer tog sig an bilen med spända förväntningar inför vinterövningarna i norra Sverige med temperaturer på nedåt 25 minusgrader.

Kan en bil som är helt beroende av batterier vara något för bistert vinterklimat?

Jodå, Prius startade varje gång hur snällt som helst. Den blev fort varm och höll imma och is borta från rutorna bättre än hos många andra av testlagets bilar. Så här har det också fortsatt vinter efter vinter. Vi Bilägares långtestbil körde i mål med en mätarställning på 20 068 mil. Och fortfarande fungerade samma högspänningsbatteri på 274 volt helt oklanderligt.

Första generationens Prius har en bensinmotor på 1,5 liter som utvecklar 71 hästkrafter. Bensinmotorn är via en planetväxel förbunden med elmotorn som ger 45 hk. Elkraften kommer från högspänningsbatteriet som är placerat ovanför bakaxeln. Uppladdningen sker via en generator som drivs av bensinmotorn. Bilen laddar så att säga upp sig själv under körning. Men för att starta krävs ett vanligt 12-voltsbatteri som ger kraft åt bilens alla datorer.

Systemet är komplicerat och sinnrikt, men bygger också på att den kraftiga centraldatorn som omärkligt fördelar bilens drivning mellan bensin- och elmotor fungerar perfekt. Det gjorde datorn – fram till 12366 mil. Då fick instrumenteringen spatt. Tre varningssymboler tändes, alla med ordern: ”Kör till närmaste Toyota-verkstad”. Datorns styrenhet fungerade inte som den ska och en ny dator installerades till en arbetskostnad av 3657 kronor. I själva verket kostade datorn 8300 kronor, men Toyota uppger att de är generösa när den här typen av ovanliga fel inträffar och därför togs materialkostnaden på goodwill.

Ett annat fel som inträffade efter 14 875 mil var en defekt luftmassemätare. Samtidigt rengjordes luftspjället och utan garantier eller goodwill kostade kalaset 6 033 kronor. Byte av en styrbox till styrservon klassades som en allmän servicekampanj, likaså en tätning av batteripol. Frånsett förhöjd förbrukning i samband med datahaveriet har Prius rullat snålt och behagligt och bara sörplat i sig 5,4 liter/100 km. Vid långa etapper på landsväg då bensinmotorn nästan uteslutande får jobba stiger förbrukningen, men det har vi tagit igen i bilköerna när vi bitvis varit nere i 2,5 liter/100 km. Bilens display visar förbrukningen i femminutersintervaller.

På så vis är det underhållande och bekvämt att köra Prius, men någon körglädje i vanlig bemärkelse handlar det inte om. Motorn ger lite kraftupplevelse, automatlådan gör växlingsjobbet och fjädringen är på gränsen till svampig. Särskilt i vinterväglag får föraren dålig kontakt med vägen. Styrningen är okänslig och bilen vill gärna hasa med framhjulen i kurvorna.

Första generationens Toyota Prius finns endast som fyradörrars sedan. Karossformen gjorde till en början bilen svårsåld, men med allt fler ekonomiska miljöfördelar blev också Prius eftertraktad. Eftersom det bara har sålts 600 bilar i Sverige är efterfrågan större än tillgången.

Prius I kostade ny 220000 kronor och var rena guldgruvan för dem som hade bilen som tjänstebil. Som klassad miljöbil blev det en 40 procentig reduktion av förmånsvärdet, räknat på priset för en vanlig Toyota Corolla. För privatägare blev det till en början inte lika gynnsamt. Skattebefrielsen i fem år åts upp av att Toyota hade slopat vagnskadegarantin för årsmodell 2000/01.

Vid en första granskning såg rostskyddet bra ut, men verkligheten efter ett par-tre vintrar avslöjar brister. Rostskyddsmedlet har krackelerat inne i tröskellådorna och skarvarna till bränsletanken är fult angripna. Likaså har rosten fått fäste vid länkarmarnas infästningar, men här är godset tjockt och säkerhetsmässigt är det ingen fara.